måndag 26 oktober 2015

Ryttarbåge av enträ, senor och råhud – säljes






Det här är en ryttarbåge av nordamerikansk typ fast med lägre dragvikt än originalen. Det är en femkurvsbåge, med lätt set-back i handtaget och rekurverade ändar. Den är gjord av enträ backad med hälsenor från rådjur. Dessa senor är därefter täckta med ett lager röd- och svartbetsad råhud från älg. Vid en första anblick tycks råhuden vara svart, men tittar man närmare ser man en djup röd färg träda igenom. Surrningarna är gjorda av jutetråd. Allt lim är egenkokat hud- och senlim (inga giftiga lim med andra ord). Finish är linolja och björnfett.

Den är bara 139 cm lång. Den drar 27-28 pund till 23 tum (bilden nedan dras bågen till 21-22 tum). Jag har dragit den till 24 tum ett flertal gånger, och den håller säkert att konsekvent dras till upp till 24 tum, men jag skulle inte rekommendera det. 

Bågen är perfekt för beridet skytte men passar också fint till t.ex. lajv.



När bågen precis har strängats av har den omkring 5 cm reflex (ändarna vilar 5 cm framför handtaget). Efter ett par timmar har det dragits upp till omkring 10 cm. Det är relativt mycket och vittnar om en båge som lagrar mycket energi och skjuter snabbt. 



Strängen är perfekt centrerad över handtaget, som för övrigt är format för att passa handen bra.


Den är perfekt balanserad vid absoluta mitten av bågen.


Ändarna är båda så smala jag kunnat göra dem för låg vikt. Hela bågens vikt är för övrigt ynka 350 gram, vilket betyder att lite energi slösar på att transportera en massa massa – istället går energin in i pilen. Bågen skjuter förvånansvärt raskt. Några långskott i vindstilla väder med för långa (d.v.s. för tunga) pilar landade på vad jag räknade till 120-130 meter.

Den ena nocken (den övre) är av renhorn, den undre är av surrad och limmad lintråd. På grund av ett feltänk av mig i tillverkningen finns fortfarande spår av de skurna grovnockarna jag använde under tillverkningen. Det gör ingenting för hållbarheten men är inte så värst fint, så därför är priset sänkt med 800 kr.





Pris: 4500 kr.




söndag 25 oktober 2015

Båge av enträ och råhud från älg säljes

Den här bågen är gjord av ett ovanligt spikrakt stycke en. För att ge bågen extra styrka och hållbarhet har jag "backat" den med råhud från älg, d.v.s. jag har limmat råhuden på utsidan av pilbågen.




Bågen har en dragvikt på 30 pund till 27 tum. Det är en bra nybörjarvikt. Drar man den något kortare, runt 24-25 tum, är den nog god nog att använda vid lajv också då dragvikten sjunker till runt 22-25 pund.





Handtaget och ändarna av råhuden är surrad med jutetråd. Nockarna är gjorda av tjurved från gran – stenhårt, vackert orange trä. Ändarna är ytterst smala, bara omkring 5 mm, och därmed väldigt lätta vilket leder till en snabbare pilflykt och skönare release.




Bågen kan ses som något av ett mellanting mellan en flatbåge av pyramiddesign och en klassisk långbåge. Kanske närmaste benämningen på denna typ av båge är amerikansk långbåge. Tillern (bågen form när den böjs) är lätt D-formad, inspirerat av den engelska långbågens form, för lättare yttre lemmar.

Finish av linolja för en lätt lyster på råhuden, och björnfett. Bågen är väldigt behaglig att skjuta, ytterst välbalanserad, och konsekvent i träffbilden.


Pris: 4500 kr inklusive frakt. Kommer med två pilar och sträng.


söndag 11 oktober 2015

Flatbåge till salu – 35 pund/28 tum – SÅLD






Den här bågen är av alm med en finish av björknävertjära och linfröolja. Dragvikten är på 35 pund till 28 tums draglängd, vilket är utmärkt för de flesta nybörjare – inte för tungt att dra men ändå med bra schvung! Bågen är ca 69 tum (175 cm) från nock till nock.

Modellen kan sägas vara en kombination av pyramid och holmegård. Pyramiddesign innebär att bågens bredd smalnar av jämnt och fint från dess bredaste del invid handtaget mot riktigt smala ändar. Holmegårddesign innebär är de yttre delarna av lemmarna stela och lätta. Det är en ruggigt effektiv och hållbar design!



Bågen har en lite "karaktär". Två tydliga kvistar på utsidan/ryggen av bågen, och ena änden är en aning vågig. Dessa "imperfektioner" gör inte bågen mindre hållbar eller sämre på något sätt. Bara finare.



De smala ändarna gör att bågen skjuter pilen snabbare. Nockarna är sidnockar på bara ena sidan. Det gör det möjligt att göra ändarna ännu smalare (än om jag gjort två sidnockar i vardera änden). Mina egna experiment visar att den här typen av nock, på bågar av alm med relativt låg dragvikt, är fullt tillräckliga, effektiva och hållbara.





Den lätt brända insidan/buken gör att bågen är nästintill rak när den är osträngad – den har väldigt lite "string follow" – vilket gör den än mer snabbskjutande. Strängen ligger ett par millimeter åt höger i handtaget vilket gör bågen något mer lämplig/träffsäker för en högerhänt skytt. Handtaget är utformat så att skytten alltid håller bågen likadant, vilket gör att man bli mer konsekvent i hur man skjuter, vilket ökar träffsäkerheten. De dussintal pilar jag skjutit med bågen tyder på att den skjuter väldigt rakt. Det här är ett förstklassigt, traditionellt vapen!

Pris: 2500 kr + frakt (bussgods, ca 200-300 kr). Inkluderar två pilar och sträng. Man kan få bågen med fler pilar, 50 kr per extra pil. För 50 kr extra kan jag surra handtaget med fin jutetråd – det skyddar mot snuts och ljuddämpar också pilen.

måndag 5 oktober 2015

Dalarna är inte dumt...

Tänk er att man är lärare och eleverna ber att för börja tidigare nästa dag – klockan 7! – och få vara i skolan till kl 22 på kvällen. En lördag. Då vet man att ämnet man undervisar är kul!


Kursen i Stjärnsund för ungefär en månad sedan var, i mångt och mycket, en perfekt kurs. Det var tio deltagare på kursen och de var alla riktigt intresserade. En bonus var att några av deltagarna hade stor erfarenhet av pilbågsskytte och kunde komplettera mina utläggningar med egna erfarenheter. Till exempel när jag talade om vikten av att matcha styvheten på pilen (spine) med styvheten på bågen (dragvikt) kunde deltagare göra undervisningen bättre genom att berätta om alla små saker som påverkar träffsäkerheten (release, stränghöjd, hur stora fenor pilen har, etc). Det var helt enkelt en del moment i kursen där deltagarna hjälpte till i undervisningen, vilket var riktigt bra – för alla inblandade.

Kursen i Stjärnsund var egentligen inte alls i Stjärnsund utan i grannbyn Dormsjö. Där fanns en skola vars slöjdsal vi fick hyra. Att hålla kurs i en riktig slöjdsal, med arbetsbänkar, plats, och inga rynkade ögonbryn om man skräpar ner, var klockrent. Och eftersom det var helg så fick till och med min hund vara med inomhus. Och hon hittade sin plats!


Kursen var tre fulla dagar lång. Några deltagare hann inte riktigt färdigt, och vi avslutade kursen med en genomgång där jag gav råd till var och en om hur de kunde jobba vidare med bågarna själva. Några hann klart och hade bara lite sandpappring och finish kvar. Två bågar gick av, tyvärr, men åtminstone en av dem gick att laga.




I slutet av kursen var kanske det enda klagomålet att kursen hade varit för kort (trots hiskligt intensiva dagar). Det kan vara tajt om tid att göra en båge på tre dagar. Men å andra sidan hinner deltagare prova att göra de allra flesta vanliga/obligatoriska moment på tre dagar, och jag är alltid noga med att poängtera att jag inte garanterar att deltagarna kommer därifrån med en pilbåge – syftet med kurserna är att de ska komma därifrån med kunskap om hur man gör dem. Det är en viktig skillnad.

Hursomhelst yttrades önskemål om en "advanced class" någon gång. Det vill säga en kurs för folk som kanske har en del erfarenhet av att göra bågar eller har gått någon av mina kurser, och som skulle vilja utforska lite mer avancerade metoder, till exempel rekurvering och backning. Det vore riktigt kul! Får se hur det blir med det framöver.

All in all, en riktigt bra kurs var det i Stjärnsund!