Motståndets vapen

Jag tänker ibland på Robin Hood. Jag tänker på motstånd mot förtryck. Jag tänker på pilbågens roll som symbol – och, så klart, vapen – i kampen mot översittare och kolonisatörer.

Jag tror att en del av förklaringen till att historierna om Robin Hood uppkom när de gjorde hade att göra med pilbågen han sköt, den engelska långbågen. England var i krig typ jämt, och var utfattigt, men man hade en relativt nöjd inhemsk befolkning. Englands kungar gjorde då något som de angränsande länderna inte hade vågat: man satte skjutvapen, specifikt utformade för att skjuta ihjäl (franska!) adelsmän i rustning, i händerna på stora delar av bondebefolkningen. Det var ett snilledrag eftersom man fick billiga och effektiva soldater till krigen, i synnerhet med Frankrike. Men det kom också med en risk: risk för uppror, revolt, motstånd.

Pilbågen har den egenskapen att den är relativt enkel. Inte att det är lätt att göra en engelsk krigspilbåge, men man behöver inte en stor teknologisk apparat, som är fallet med svärd och rustningar – man behöver ingen gruvdrift och ingen smedja, som dessutom behöver bränsle. Det var därför som pilbågen var ekonomiskt attraktiv för Englands medeltida kungar. Men just fördelarna med bågen (från kungarnas perspektiv) gjorde också att pilbågen blev allmogens vapen. Ett demokratiskt vapen. Att pilbågen då blev tätt förknippad med berättelser om en man som gjorde motstånd mot en despotisk kung är inte särskilt förvånande. Och hade pilbågen inte varit så vanlig i det medeltida England hade myterna om Robin Hood aldrig uppkommit. Han är ett resultat av den engelska långbågens specifika, inbyggda politik (som George Orwell kallade det, läs ”You and the Atomic Bomb”). Dessutom resulterade de mänga pilbågarna i omfattande jakt, vilket ledde till att kungarna skapade parker i vilka bara kungen fick jaga – Sherwoodskogen till exempel.

Men Robin Hood är inte den enda berättelsen i vilken pilbågen har spelat en viktig roll i motståndet mot förtryckare. Jag såg nyligen Hunger Games-filmerna. Jag ska inte spoila för mycket av filmerna, men man kan lugnt säga att Catniss Everdeen är ett slags modern Robin Hood-gestalt, som med bågen i högsta hugg kämpar mot förtrycket. I Avatar kämpar de blå mot kolonisatörerna – med pilbåge, vilket kopplar direkt till de nordamerikanska urinvånarnas kamp mot europeiska kolonisatörer. Den korta pilbågen, skjuten från hästrygg, var det vapen som höll kolonisatörerna stången i närmare 300 år på den amerikanska prärien – egentligen ända tills Colt introducerade revolvern i mitten av 1800-talet. Och ända in i modern tid har många nordamerikanska urfolk behållt kunskapen om pilbågarna bland annat då kolonisatörernas lagstiftningar förbjöd dem från att jaga på deras traditionella marker – pilbågen är tyst och man kunde jaga utan att smårasistiska skogvaktare märkte något. Pilbågen är också, lite ovanligt nog, i många traditioner ett vapen som används flitigt av både män och kvinnor, även i mycket ”strikta” traditioner som det Viktorianska England och det traditionella Japan.

Jag tror att pilbågen har en specifik politik, och att vi liksom känner det på oss. Pilbågen är vapnet som the underdog använder. Det är guerillakrigarens vapen. Det finns också en tjusning i att vem som helst inte kan använda en pilbåge: ska man skjuta bra måste man vara skicklig, det är inte bara point and shoot.

Jag skulle kanske inte säga att jag tar stolthet i att pilbågen är motståndets vapen. Det vore kanske att ta i. Men jag gillar det. Det känns bra att tillverka grejer som länge varit en symbol för människors önskan att slippa förtryck.

Betsad flatbåge av hassel, 43 pund till 28 tum

Den här bågen har jag betsat svart (obviously). Efter betsningen rundade jag hörn och kanter för att få fram den vita hasselveden. Jag tyckte det blev ganska fint.

Bågen är alltså en self bow av hassel – bara ett stycke trä, med lagom mycket karaktär – med en dragvikt på 43 pund till 28 tum. Nockarna är gjorda av älghorn vars vita färg jag tyckte passade särdeles bra ihop med svärtan. Handtaget är tunn hampatråd. Finish är några påstrykningar Danish oil, med en fin lyster och som binder betsen lite bättre.

Direkt efter avsträngning vilar ändarna någon centimeter framför handtaget, vilket ger en spänd sträng redan tidigt i draget och en fin pilhastighet. De milt rekurverade ändarna gör att bågen inte stackar det minsta. Och de ytterst smala ändarna gör att bågen rätar ut sig mycket snabbt och nästan helt utan "hand shock". Den här bågen är en fröjd att skjuta!

Pris: 4500 kr + frakt. Inkluderar 3 pilar och servad Fast Flight-sträng

Fumad alm, 50 pund/27 tum

Fuming är en metod för att kemiskt ändra färgen på trä. Till skillnad från t.ex. betsning, som bara färgar ytlagret på trät, går fuming på djupet och ändrar den kemiska sammansättningen på hela trästycket. Fuming är en metod som härstammar från amerikansk möbeltillverkning och är egentligen rätt lätt: man stänger in trät tillsammans med ammoniak ett tag. Ju längre det är instängt desto mörkare blir det, och olika träslag reagerar olika mycket (olika träslag har olika mycket tannin, vilket är det ämne som ammoniaken reagerar med). Jag hade kunnat lägga bågen i ett halvdåligt städat stall under något år men jag var bekväm av mig och köpte ammoniak på målarhandeln. Alm blev till en vacker grå-brun färg, i vissa vinklar med inslag av en grön ton.

Bågen har andra intressanta aspekter också. Designmässigt kan man säga att den är en kombination av en typ av båge som är en av de äldsta bågarna man har hittat, Møllegabetbågen, och samisk design. Från Møllegabet har jag lånat de smala, långa ändarna och träslaget. Från samiskt håll har jag lånat tillern, bågens böj, och dess form framifrån bortsett ändarna – handtaget är avsmalnat men böjer ändå lite, den bredast punkten är mitt på lemmarna, och bågen böjer mest den yttersta delen. Det är en tiller som påminner om Örbyhusbågen, den enda kända samiska bågen som finns bevarad.

Bågen är 66 tum lång mellan nockarna, har en dragvikt på 50 pund till 27 tum, någon centimeter string follow direkt efter avsträngning, och skjuter raskt och fint. Lindning är av hampatråd och lintråd. Finish är en skvätt bivax.

Pris: 4800 kr + eventuell frakt. Inklusive 3 pilar, fastflight-sträng och stringer

Sommarens kurser – bygg din egen pilbåge!

Det är flera som har hört av sig och undrar om jag kommer arrangera kurser i pilbågsbygge nu i sommar. Och äntligen har jag tagit mig i kragen och bestämt mig.

Jag kommer arrangera två kurser i sommar. Båda kurserna kommer hållas hemma på gården där jag bor, i Nåstuna utanför Uppsala. Det är ute på landet, men det är bara 20 minuter med buss från Uppsala Central. Det finns möjlighet att slå upp tält i närheten. Om så önskas kan jag arrangera att det finns lunch att köpa på plats. Kurserna har bara plats för 10 deltagare vardera och det är först till kvarn som gäller.

Kurs 1, tredagarskursen – 29-31 juli

Den första kursen kommer hållas 29-31 juli. Det här är en "standard" tredagarskurs. De flesta som har gått en tredagarskurs för mig kommer därifrån med en båge som är mer eller mindre klar, men det det kan ibland vara åt det lite stressigare hållet att hinna klart. En del teori och historia hinner man med, samt hur man tillverkar egna pilar samt strängar. Priset är 2500 kr/deltagare. Upplägget ser grovt ut så här:

Dag 1: Teori om pilbågar, historia, välja ämnen, rita bågen, börja hugga fram bågen.
Dag 2: Ta fram båge som den ska se ut framifrån, golvtillering, strängnockar, börja fintillering.
Dag 3: Avsluta fintillering, sandpappra, göra strängar och pilar.

Kurs 2, två-helger-i-rad-kursen – 20-21, 27-28 augusti

Den andra kursen kommer gå två helger i rad, den 20-21 och 27-28 augusti. Det finns flera anledningar till att ha en kurs med det här upplägget. För det första: eftersom den bara går på helgdagar kan man gå kursen trots att semestern har tagit slut och jobbet/studierna har börjat. För det andra får man vila mellan passen – det är tungt arbete att göra bågar, och många är rätt slutkörda efter tre dagar i rad. För det tredje ger det oss mer tid att gå lite makligare fram, fördjupa oss i vissa aspekter som inte riktigt hinns med på en tredagarskurs. T.ex. tänker jag att vi kan bege oss ut i skogen, fälla träd, klyva, barka, och lägga ämnen på tork – det är en central del i det traditionella pilbågshantverket som tyvärr inte hinns med under tredagarskursen. Priset är 3000 kr/deltagare. Upplägget ser ungefär ut så här:

Dag 1: Teori, historia, skogspromenad (fälla/klyva/barka/torka), välja ämnen, rita bågen, kanske börja hugga fram bågen.
Dag 2: Ta fram bågen som den ska se ut framifrån, golvtillering, strängnockar, börja fintilleringen.
Dag 3: Fortsätta och avsluta fintilleringen, sandpappra, finish,
Dag 4: Pilar och strängar av olika material.

Har ni frågor eller vill skicka en intresseanmälan är det bara att mejla: (markusnystrom82atgmail.com)!
Vi hörs!

Ytterligare en senbackad alm, 50 pund/28 tum – SÅLD

Jag brukar inte så ofta visa bilder på bågar som redan är sålda, men för den här tänkte jag göra ett undantag.

Det var en kund som hade en rätt specifik lista med önskemål. Bågen skulle vara 58 tum lång mellan nockarna, ha 50 punds dragvikt till 28 tums draglängd, vara mörk på utsidan, rekurverad, helst ha 5 kurvor, hornnockar, och ett rejält formskuret handtag med inskuren pilhylla. Jag tog mig an utmaningen, och till slut gick det bra.

Det var en rolig och något svår båge att göra! Det är roligt när man blir utmanad i hantverket!

Bågen är av alm, backad med senor som är betsade. Nockar av älghorn. That's about it.