Ibland i bågbygge är man tvungen att ånga eller med torr värme värma trät och böja det rätt. Det kan handla om att strängen råkar komma lite vid sidan av mitten bakom handtaget, eller att man vill rekurvera (böja) ändarna. För ett tag sedan provade jag en stenåldersteknik för ångning som jag läste nämnas i någon bok någonstans. Resultatet var oöverträffat! Tekniken fungerade bättre och kändes mycket mer kontrollerad än någon annan teknik som jag har provat. Jag kan varmt (no pun intended) rekommendera metoden för allt möjligt träböjningsarbete, t.ex. skidor, trummor, bågar, etcetera.
Gör så här:
Gör en eldstad, med åtmonstone knytnävsstora stenar i en ring med ca en halvmeter i diameter. Lägg sedan fler stenar innanför ringen så att det täcker marken helt. Alltså en rund ring med stenar, som ett golv för elden. Om stycket som ska böjas är långt, gör då stensättningen långsmal. Gör sedan en ordentlig eld ovanpå stenarna, gärna med björk eller vide som lämnar het glöd efter sig.
Samla tjock mossa, två "remsor", som är ca halvmetern långa och 2-3 dm breda (längre, givetvis, om stycket som ska böjas är längre än en halvmeter). Ju blötare mossan är desto bättre. Är det torrt i markerna, blöt då mossan i vatten.
Efter någon halvtimme är stenarna heta (större stenar tar längre tid). Låt elden brinna ut till glöd och borsta bort askan/glöden en aning så att stenarna är exponerade. Lägg sedan en remsa blöt mossa ovanpå stenarna (det ska fräsa!). Trät man vill böja lägger man ovanpå mossan. Därefter lägger man den andra remsan mossa ovanpå trät och tar några stenar från ytterkanterna av ringen och lägger ovanpå mossan.
Nu är alltså trät sandwichat mellan två läger blöt mossa och med heta stenar både ovanför och under. Stenarna sprider sin värme och förångar vattnet i mossan. Het ånga och värme från stenarna går rakt in i trät. Efter någon kvart eller så slutar det i regel att ånga så mycket att ångan syns. Det är fortfarande väldigt varmt och fuktigt, så om man ska böja tjockt trä kan det gott ligga en stund till. Men för pilbågar verkar det räcka att vänta tills ångan inte syns längre, give or take.
Vad jag gjorde härnäst var att ta ut bågen ur högen med mossa och stenar, klämma in den mellan två träd som stod nära varandra, och böja till den. Trät var förvånansvärt mjukt och lätt att böja! Så mjukt faktiskt att jag tog i för mycket och trät blev böjt för långt åt andra hållet. Jag fick då göra om hela grejen för att böja tillbaka det igen.
Att se upp med:
1. När man borstar bort askan för att exponera stenarna, se då till att inte glödande kol hamnar bredvid som inte täcks av mossan och som kan bränna trät. Då finns risk att man kolar trät.
2. Det kan vara lite av ett balansbygge att få stenar, trä och mossa att stå stadigt. Därför kan det vara bra att ha en stor sten att liksom luta hela bygget mot, eller en redig vedklabbe.
3. Bränn dig inte.
4. Respektera eldningsförbud.
Fördelar:
Miljövänligt, inga maskiner behövs. Man kan koka kaffe samtidigt. Tyst och lugnt. Luktar gott. Är antagligen en teknik som människor världen över har använt i tusentals år, vilket inger en känsla som inte riktigt infinner sig när man blåser på med en varmluftspistolen från Clas Olsson...
Nackdelar:
Är lite meckigt kanske. Tar snäppet längre tid än andra metoder. Kanske inget man gör i stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar